Den här sommaren har verkligen varit den bästa ur många aspekter. Inte nog med att det har varit otroligt fint sommarväder och jag lyckades köpa min gamla hästkärlek så har jag även fått väldigt många fina saker från olika håll som sannerligen har utökat min samling av gamla prylar. Jag tänkte att jag skulle visa upp en del av dem…
Av en vän till mamma ,som jag skrivit om förut, fick jag en hel drös med finfina prylar (bland annat den där underbara krokodilhandväskan) däribland den här romantiska servisen från Rörstrand. Jag spårade stämpeln till 50-talet men vet inte vad den heter. Finfin är den hursomhelst, komplett med kaffekoppar, kanna, gräddsnipa, assietter och sockerskål. Här ska det minsann bli kafferep som heter duga. Sju sorters kakor och en kaffeservis av rang! (Ojoj, jag glömde ju nästan bonbonjären! Den fick jag av tant Sonja och den är perfekt att ha ingefärskarameller i.)
Jag älskar verkligen dekoren och den skira guldkanten. Kaffet blir liksom godare när man dricker det ur fina gamla koppar. Silverskeden som ligger bredvid är en gåva från tant Sonja, en rar dam som är en av de sista släktingarna på mammas sida vi har kvar. Hon berättade att det var en ”amerika-sked” men mer än så visste hon inte, hennes mamma kallade den ”Amerika-skeden” och den kom med någon släkting på långt håll som åkt till Amerikatt en gång i tiden och sedan kommit tillbaka. När jag efterforskade märkningen kom årtalet 1908 fram flera gånger men jag hittade inte mer än så. Rackarns spännande är det iallafall, med en sked som en gång följt med en värmlänning tillbaka till Sverige över kontinenten. Jag tänker på det när jag äter med den och ser framför mig Karl-Oskar och Kristina-liknande människor som köpte den här skeden och tog med sig tillbaka till fäderneslandet. Nu kanske det är långt från sanningen, för det vet jag ju inget om, men det gör ju ingenting. En ”Amerika-sked” är ju ändå en ”Amerika-sked”.
Av tant Sonja fick jag även den här kristallkaraffen. Kommer se urtjusig ut med konjaken i till jul och jag får nog allt samla på mig lite matchande glas som får stå bredvid den.
Sonja är verkligen världens raraste dam, hon tyckte att jag som älskar 40/50-talet skulle ha den här också. En finfin krämfärgad fruktskål med grön blomdetalj. Älskar den här typen av fruktfat!
Inte nog med att den är tjusig som fat, med den här tillsatsen förvandlas den på det mest fantastiskt tjusiga sätt till en blomster-arrangemangs-pjäs. Hon berättade hur hon tillsammans med sin mamma brukade gå ut och plocka ängsblommor varje midsommar och sätta i den här. Man sticker ned blommorna i hålen och fyller skålen med vatten. Jag kan verkligen tänka mig vad tjusiga arrangemang man kan göra!
Som om inte allt detta vore nog har jag även fått ta hand om Sonjas föräldrars bröllopsservis från 1920-talet. För några veckor sedan var Sonja hemma hos mig på besök och vi bjöd henne på lunch serverad i den här servisen och det var en riktig ära att få äta på den. Hädanefter ska de här tallrikarna bli traditionsenliga fin-tallrikar. Som tas fram när det är något speciellt att fira. Som födelsedagar, julaftnar och annat trevligt. Då ska jag tänka på tant Sonja och hennes mamma och alla gånger de ätit på dessa romantiskt rosablommiga tallrikar. Fint som snus!
/This summer has been great. Not only with the sunny and warm weather and the fact that I after years of dreaming got hold of my old horse-love. I also got a lot of gifts from different people that really has added to my collection of old stuff. I got a complete set of coffee-china from a friend of my mothers, it’s Rörstrand and I managed to trace the markings to the early 50s. The silverspoon I got from Sonja, a relative from my mothers side and the last one left actually. It’s an ”America-spoon” or so she said, some relative way back that came back from America took these spoons with them and gave them to Sonjas mother. Very thrilling to think about that time and how it must have been to emigrate to America. From Sonja that dear old lady, I also got this crystal decanter, it will look wonderful filled with brandy on christmas eve. She knew I love the 40s and 50s so she also gave me the lovely fruit bowl that also turns into a flower-arrangement-bowl. She told me how she and her mother used to pick flowers every midsomers eve and put it in it, and that it always looked so beautiful. As those things weren’t enough she also gave me her mothers wedding china from the late 20s. As a small way of saying thank you I invited her for lunch and we ate on those plates. We had a wonderful time and I told her how much I will cherish all those things and that the wedding china from now on will be my special china, used only on special occasions such as birthdays and christmases and so on… /
